G\u00e5rden Yvlinge ligger p\u00e5 en \u00f6ppen plats vid v\u00e4gen norrut mot Lunda. Den som \u00e4r intresserad av ortnamn l\u00e4gger m\u00e4rke till att Yvlinge slutar p\u00e5 \u201dinge\u201d medan s\u00e5 gott som alla andra byar och g\u00e5rdar i Markim har namn som slutar p\u00e5 \u201dby\u201d eller \u201dsta\u201d. By- och sta-namnen har sit t ursprung i yngre j\u00e4rn\u00e5ldern d\u00e5 den nuvarande Markim \u00adbygden kom till medan \u201d\u00e4kta\u201d inge\u00ad namn kormner fr\u00e5n ett \u00e4ldre tidsske\u00ad de. Ortnamnsforskaren C St\u00e5hle, som ing\u00e5ende behandlat inge-namnen, anser att Yvlinge eller \u201d\u00d6flinge\u201dsom det hetat f\u00f6rr betyder den \u201d\u00f6vre bo\u00ad platsen\u201d d\u00e4r yvlingarna en g\u00e5ng bodde.
Namnet skulle fr\u00e5n b\u00f6rjan ha avsett en \u00e4ldre bos\u00e4ttning l\u00e4ngre upp i dalg\u00e5ngen d\u00e4r det p\u00e5 g\u00e5rdens mark finns ett \u00e4ldre gravf\u00e4lt till h\u00f6ger om v\u00e4gen mot Lunda.<\/p>\n\n\n\n
Yvlinge (\u201dHyflinge\u201d) n\u00e4mns f\u00f6rsta g\u00e5ngen i skrift 1381 d\u00e5 Klara kloster byter till sig ett hemman i byn \u201dengo wndantaghno\u201d mot jord i Angarns socken. F\u00f6rv\u00e4rvet anges omfatta sex \u00f6resland. Efter klostertiden blev hemmanet som andra klosterhemman i Markim ett Danvikshemman och har s\u00e5 varit \u00e4nda in i v\u00e5r tid. Fr\u00e5n b\u00f6rjan har Yvlinge varit en liten by. Under 1630-talet fanns enligt Lagerstedts ber\u00e4kningar endast 28 tunnland odlad jord och \u00e4ngarna ans\u00e5gs kunna ge vinterfoder till omkring 20 n\u00f6tkreatur.<\/p>\n\n\n\n
Vid storskiftet 1766 fanns ett Danvikshemman i byn om sju \u00f6resland och d\u00e4rtill tv\u00e5 utjordar om tv\u00e5 \u00f6resland vardera. Den ena utjorden var Danviksjord tillh\u00f6rande grannbyn Saxta, den andra var en bebyggd skat\u00adtejord. Skiftet \u00e4r intressant bland annat d\u00e4rf\u00f6r att tv\u00e5 olika m\u00e5tt att uppskatta jord r\u00e5kade bli st\u00e4llda mot varandra. \u00c5 ena sidan fanns \u201d\u00f6retalet\u201d, som var myndigheternas skattem\u00e5tt, och \u00e5 andra sidan det gamla \u201dst\u00e5nge\u00adtalet\u201d, som utgick fr\u00e5n att varje bonde skulle ha jord i proportion till l\u00e4ngden p\u00e5 hans tomt l\u00e4ngs bygatan.<\/p>\n\n\n\n
Danvikens ombud vid skiftet ville att \u00f6retalet skulle vara delnings\u00adgrund \u201dmen kronol\u00e4nsmannen Lindstr\u00f6m p\u00e5stod d\u00e4r emot att st\u00e5ngfallet, som i fr\u00e5n urminnes tid skall ha varit brukadt och \u00e4nnu vid \u00e4ngarnas delning tjenar till r\u00e4ttelse grannarne emellan, m\u00e5tte jemv\u00e4l \u00f6fverallt tag\u00adas till grund. Sedan man n\u00e5gon stund herom tvistat, blev \u00e4ntligen \u00f6ferens kommit, att som man ej hade till hands n\u00e5got s\u00e4kert jordeboks extract som kunde gifa \u00f6retalet fullkomligt vitsord s\u00e5 skulle ofvan utsatte proportion efter st\u00e5ngetalet tagas till efterr\u00e4ttelse vid delningen.\u201d
St\u00e5ngetalet skulle i detta fall m\u00e4tas med en st\u00e5ng om sex alnars l\u00e4ngd. Av andra skiften fr\u00e5n samma tid framg\u00e5r att m\u00e4tst\u00e4ngerna f\u00f6rvarades i Pr\u00e4stg\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n
Vid skiftet innehades Danvikshemmanet av bonden Anders Ersson, f\u00f6dd i Bergby 1724. Han eftertr\u00e4ddes sedan av sin son Jan Andersson (1754-1812). Omkring 1850 kom bonden Johan Eriksson som brukare till Yvlinge. Han var f\u00f6dd i Vada 1815 och gift med Johanna Haglund, f\u00f6dd i Vallentuna 1817. I familjen fanns fyra barn, Johan Albert, Carl Gustaf, Erik Axel och Johanna Albertina, f\u00f6dda respektive 1846, 1847, 1850 och 1853. \u00c5r 1856 flyttade familjen till Solna men \u00e5terkom till Yvlinge 1860. Hustrun var d\u00e5 d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n
Johan Eriksson var kyrkv\u00e4rd och hade flera allm\u00e4nna uppdrag. Han synes ha haft goda ekonomiska resurser. F\u00f6rutom den tidigare n\u00e4mnda skattejorden inom Yvlinge k\u00f6pte han 1878 h\u00e4lften av Danvikshemmet i grannbyn Lena. Yvlinge fick genom detta den storlek g\u00e5rden har i dag.<\/p>\n\n\n\n
Efter Johan Erikssons d\u00f6d 1888 \u00f6vertogs Yvlinge av \u00e4ldste sonen , Johan Albert. Sonen Carl Gustaf blev \u00e4gare till Viby som fadern k\u00f6pt en del av under sin livstid. Yngste sonen blev arrendator vid \u00d6rsta och gifte sig med Alma, \u00e4ldsta dottern i syskonskaran \u00c5kerberg (se sid an 118).<\/p>\n\n\n\n
Om Yvlinges vidare \u00f6den har Henning Jansson 1989 ber\u00e4ttat f\u00f6ljande: \u201dJohan Albert Jansson l\u00f6ste ut \u00f6vriga arvingar efter Johan Eriksson och blev ensam \u00e4gare till Yvlinge 1896. Sedan k\u00f6ptes g\u00e5rden av Rick\u00adard Eriksson som sedan s\u00e5lde den till Petter Mattsson fr\u00e5n Hargs\u00adhamn 1911. \u00c5r 1899 kom min morfar, Karl Oskar Karlsson, f\u00f6dd i \u00d6stra Ryd 1855, som arrendator till Yvlinge. Sedan firades det br\u00f6l\u00adlop i det r\u00f6da bostadshuset 1905 d\u00e5 min far Algot Jansson gifte sig med dottern Agnes Karlsson, f\u00f6dd 1883. Algot var son till f\u00f6re detta soldaten och sedan arrendatorn i Snottsta och Husby Carl Gustaf Jansson-Lust. \u00c5r 1923 var Yvlinge \u00e5ter till salu och k\u00f6ptes d\u00e5 av mina f\u00f6r\u00e4ldrar, Agnes och Algot Jansson, vilka vid den tiden arrenderade Bergby i Markim. Algot och Agnes stannade dock kvar vid Bergby och arrenderade ut Yvlinge till Agnes syster och hennes man Helmer Lundin.<\/p>\n\n\n\n
Agnes och Algot flyttade till Yvlinge 1940 och brukade g\u00e5rden till Algots d\u00f6d 1944. Jag arrenderade den sedan av min mor och k\u00f6pte den 1957. \u00c5r 1974 \u00f6vertog min son \u00c5ke halva g\u00e5rden och vi brukar den nu tillsammans.\u201d<\/p>\n\n\n\n
Henning och Svea Jansson gick bort 1990.<\/p>\n\n\n\n
Yvlinge \u00e4gdes sedan av \u00c5ke Jansson, f\u00f6dd 1950 (3\/4), och hans hustru Ann\u00ad katrin, f\u00f6dd 1952 (1\/4). I g\u00e5rden ing\u00e5r tre samtaxerade fastigheter som officiellt heter Yvlinge 1:1, Yvlinge 2:1 och Lena 4:2. Den sammanlagda arealen \u00e4r 136 ha, varav 50 ha \u00e4r \u00e5ker och resten skog.<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4mtat ur boken Historia och minnen i Markim av Markims Hembygdsf\u00f6rening.<\/p>\n\n\n\n
Yvlinge \u00e4gs nu av \u00c5ke och Annkatrin Jansson samt av de tre d\u00f6ttrarna Karin och Jenny Jansson och Helena Langhard.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
G\u00e5rden Yvlinge ligger p\u00e5 en \u00f6ppen plats vid v\u00e4gen norrut mot Lunda. Den som \u00e4r intresserad av ortnamn l\u00e4gger m\u00e4rke till att Yvlinge slutar p\u00e5 \u201dinge\u201d medan s\u00e5 gott som… <\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28,"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27\/revisions\/28"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/yvlinge.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}